Integrerad ridning
Integrerad ridning är utvecklad efter kunskaper om rörelse och inlärningspedagogik relaterade till den klassiska ridningens grundprinciper. Den är starkt påverkad av framförallt Feldenkraismetoden (Moshe Feldenkrais) men också av centrerad ridning (Sally Swift) och Tellingtonmetoden (Linda Tellington-Jones). Integrerad ridning bygger på naturorienterad ridning, det vill säga ridning som bygger på hästars naturliga sätt att vara och agera som flykt- och mottrycksdjur.
För att bli en skicklig ryttare behöver man ha god kroppsuppfattning, välutvecklad koordination och bra tidsuppfattning eller ”timing”. Alla dessa egenskaper kan man lära sig eller utveckla, vilket man gör inom integrerad ridning.
Ridning kan medföra slitage på häst och ryttare och ge belastningsskador. Inom integrerad ridning strävar man efter en ridning som innebär ett psykologiskt mervärde för häst och ryttare med fysiskt uppbyggnad så att både häst och ryttare skall må bättre och vara friska. För att uppnå ridning med mindre slitage, en effektivare inverkan med ringa kraftinsats, större lätthet och elegans, mindre spänningar, bättre prestation och större välbefinnande hos såväl häst som ryttare är det viktigt att utveckla kroppsuppfattningen. Inom integrerad ridning använder läraren bland annat andnings-, visualiserings-, och centreringsövningar för att utveckla elevens kroppsmedvetenhet och förbättra koordination, smidighet och balans. På så vis blir kommunikationen mer effektiv och tydlig och det blir lättare för ryttaren att få hästen att förstå vad det är den ska utföra. Integrerad ridning innebär ett individuellt samspel mellan ryttare och häst, en pedagogik som utvecklar ryttare och häst till deras respektive fulla potential. Det är en metodik som leder till att hästen stärks och får muskelkapacitet att utföra sitt arbete, det vill säga att bära ryttaren med lätthet och glädje. Ryttaren i sin tur kan med smidigt och elegant framföra sin häst och resultatet är ett harmoniskt och säkert ekipage.
